tisdag 21 oktober 2014

Massor att fira


Den närmsta tiden har jag en 60-åring, en 3-åring och en 22-åring att fira. Alla i familjen. Treåringen är min hund Mimmi som fyller år imorgon.

Samma dag fyller min make 60 år.

Nästa vecka fyller min älskade yngsta dotter 22 år.

Dessutom är det fyra år på fredag sedan jag startade eget som skribent i Skrivklådan.

Så mitt fokus just nu är på presenter, blommor, födelsedagskort och tårtor.

Och leverpastej och prinskorv till Mimmi.

söndag 19 oktober 2014

De inhumana utförsäkringarna försvinner 1 juli 2015

Nu rinner glädjetårar ur mina ögon! I nyheterna ikväll läser jag att den bortre tidsgränsen försvinner 1 juli 2015. Därmed blir det ÄNTLIGEN ett slut på det inhumana systemet med utförsäkringar.

Tänk att jag får uppleva detta i mitt liv! Som jag skrivit och bloggat om det. I mer än sex långa och mycket tuffa år. Så många sjuka människor som farit illa när de utförsäkrats. Så som vi pressats och legat sömnlösa och känt oro för vår ekonomi. Som vår hälsa försämrats av all den oron systemet med utförsäkringar har inneburit.

En särskild hälsning till Martin Moberg, Solrosuppropet, Välfärdsmanifestationen FB, Kjell Rautio, Ett hjärta rött, Annarkia med flera med flera,  som genom bland annat bloggande brunnit minst lika starkt som jag för att en dag få ett slut på de inhumana utförsäkringarna.

Gissa om jag ska fira den 1 juli 2015!

Och kanske är det inbillning. Fast samtidigt som mina ögon tåras, känner jag som att en stor suck drar genom vårt vackra land Sverige.

En djup, innerlig suck av lättnad.

Äntligen kan jag och så många med mig andas och känna hopp igen.

Hopp om en tillräckligt trygg och human sjukförsäkring för alla.

Och få tillräcklig tid att läka samman i lugn och ro när det behövs.

Jag ser ett Sverige på väg mot sann hälsa.



Lästips:

"Nu stoppas sju svåra år med utförsäkringar" (Solrosuppropet)

"Ett Äntligen-vrål igår kväll..." (Martin Mobergs betraktelser, FB)

"Nu stoppas utförsäkringarna - Väldigt trevligt besked" (Dagens Arena)

"Cancersjuka slipper högerns utanförskap" (Aftonbladet)

"I Onådens år 2013.... " (SVT)




#svpol

lördag 18 oktober 2014

Pelargoner till vintervila och sömniga husdjur


Min hund och min katt sover mer om dagarna nu när det är mörkare ute. Flera träd står kala nu. Svarta stammar och grenar mot grå himmel.

Körsbärsträdets gulgröna blad hänger som på en tråd. Kommer de att falla idag? Eller kanske om några dagar? Vem kan veta när ett blad är klart att falla? Vet bladet ens det själv?

"Ja, visst gör det ont när knoppar brister."

Och jag undrar; gör det också ont när blad faller?

I helgen ska mina vackra pelargoner ner i källaren för att få sin vintervila.

De har blommat vackert och rikligt i flera månader nu.

Säkert behöver de vilan för att en vårdag kunna sätta knopp igen.


fredag 17 oktober 2014

Jimmie Åkessons utmattning - Skillnad på folk och folk?

Jimmie Åkesson, SD, är utbränd. Han får tydligen det man behöver som utmattad; vara helt ledig på obestämd tid.

Det önskar jag att jag själv också hade fått vara när jag blev utmattad. Och alla andra som blivit och blir utmattade.

Fast som jag upplevt det genom både min egen historia och så många sjuka människors berättelser är vi så många utmattade som pressats till att prestera och arbetsträna och prova olika nya arbetsuppgifter i stället för att helt enkelt bara få vara i lugn och ro.

Märkligt hur det verkar vara skillnad på folk och folk i det här sammanhanget, tycker jag. Mitt "uppdrag", d v s mitt arbete som jag hade en gång, krävde också ett hundraprocentigt engagemang.



Ur Aftonbladet idag, Jimmie Åkessons egna ord:

"Att bara varva ner, jobba mer hemifrån och ta det lite lugnare räcker inte. Jag måste vara helt ledig och fokusera på mig själv och min familj en tid. Jag kan inte i min roll gå ner i arbetstid eller tillfälligt byta arbetsuppgifter. Mitt uppdrag kräver ett hundraprocentigt engagemang, vilket jag för närvarande inte kan leva upp till." 

(Jimmie Åkesson, SD, Aftonbladet idag)


Lästips:

"Stressforskaren: Kan ta lång tid innan man är helt okej" (Aftonbladet)

Jimmie Åkesson utbränd

Jag önskar ingen människa att bli utbränd/utmattad. Inte ens Jimmie Åkesson, SD. Oavsett vad jag anser om SD:s politik. Nu är Jimmie Åkesson ändå sjukskriven på obestämd tid för utmattning läser jag om i nyheterna.

Fast inget ont utan att det kan ha något gott med sig. Också detta att bli utmattad. Man kan förändra destruktiva livsmönster. Ändra sina värderingar. Växa och mogna som människa. Så som det blivit för mig när jag blev utmattad.

Nog kände jag när jag såg Jimmie Åkesson under valdebatterna att han såg ut att må dåligt. Han blev blekare och blekare för varje debatt jag såg och hörde honom i. Och jag känner igen blicken hos den som är på väg in i väggen. Har mött den så många gånger genom min egen väg från utmattning. Hos mig själv och hos andra som också blivit sjuka av stress.

Nu minskar troligen sannolikheten för att SD utlyser regeringskris genom att rösta för alliansens budget. Ännu en positiv sak i så fall anser jag, med Jimmie Åkessons utmattning.

En viktig nyhet idag, känner jag.



Lästips:

"Åkessons sjukskrivning minskar sannolikhet för regeringskris" (Dagens Arena)''

"Finns risk att han inte kommer tillbaka" (Aftonbladet)




#svpol

Barn får ont i magen när föräldrar har ont om pengar

Barn får ont i magen när föräldrarna har dålig ekonomi, visar Region Skånes nya folkhälsorapport. Det är en stark och viktig anledning att minska klyftor i ett samhälle i stället för att öka dem.

Alla barn är allas våra barn. Mitt hjärta blöder för de här barnen som jag läser om i nyheterna. De har ingen egen makt att förändra. De behöver bli sedda. Synliggjorda. De behöver få leva i ett samhälle där ingen människa har så låg inkomst att den är fattig.

Tyvärr har antalet fattiga i Sverige ökat med alliansens tid vid makten. Inte minst bland långtidssjukskrivna och utförsäkrade ensamstående kvinnor. Och därmed också deras eventuella barn.

Se de här barnen.

Prata eller skriv om dem. I bloggar och i debattartiklar.

Försök påverka politikerna.

Hur kan vi stötta dem?

Nolltolerans för barnfattigdom anser jag.



Lästips:

"Nya regeringen måste bryta fattigdomstrenden" (Alexandra Pascalidou, Metro)

"100 dagar att visa handlingskraft" (Unicef)


#bloggswe#svpol
 

onsdag 15 oktober 2014

Höstdagar

Trädgården är redo för vintervila. Löven faller. Ibland känns det som att jag faller med dem.

Fåglarna syns tydligare i träden när löven är borta. Som att fåglarna blir trädens löv i de kala träden.

En del av sommarens blommor i krukor har fått plats i trädgårdslandet.

Sommarjackan har jag bytt mot en varmare kappa när jag promenerar med Mimmi.

Mörka kvällar tänder jag ljus. Tittar på Bonde söker fru. Läser i en bok. Ser en bra film.

Jag tittar på dokumentären om Zlatan. Förundras och beundrar den resa som han har gjort i sitt liv. Inser hur mycket det måste ha betytt att han har trott på sig själv. Och att han har haft sin pappa som trott på honom.

Det är just det som vi alla behöver för att nå framgång. Tro på oss själva, att vi klarar utmaningarna. Och helst också någon som tror oss om att klara det.


Koltrasten där ute i trädgården gör mig glad.

Djuren, naturen, livet.

Och jag är en del av allt det.

Liksom du.



#bloggswe


torsdag 9 oktober 2014

Brytas av för att växa sig stark


Vår lönn ska beskäras. Stora grenar och små grenar ska väljas ut för att sorteras bort. Lönnen ska tas ned på höjden och krympas på bredden. Göras mer luftig. Allt för att den ska växa sig stark.

Kanske är det likadant med oss människor, tänker jag. Ibland behöver vi se om oss själva för att finna styrka. Bryta och ta bort det som försvagar oss i stället för stärker oss. Det kan handla om tankar, prylar, beteenden eller relationer.

Ibland ser livet till att en gren bryts av. Livets vind drar fram i vårt landskap. En älskad dör. Minnet finns kvar. Fast personen är där inte längre på samma sätt rent fysiskt.

Ur det som brustit kan en ny styrka, en ny kraft växa fram.

Död kan bli till liv.

Tomrum kan fyllas med nytt.

Idag skulle min mamma fyllt 88 år.

Jag tänder ljus för henne.

Pratar med henne om hur jag har det.

Lyssnar efter hennes svar till mig i vinden. I suset från lönnens blad.

Långsamt växer jag mig starkare igen.






#bloggswe


måndag 6 oktober 2014

Köpt massor av vårlökar

Bild: http://www.lokarochknolar.se/category178/

Ibland känns det som att jag ska deppa ihop nu när höstmörkret sänker sig över Sverige. Jag försöker komma på små projekt för att lyfta lite ovanför marken varje dag.

Dagens projekt var att bland annat köpa vårlökar. Jag åkte till Blomsterlandet. Där fanns mängder av lökar. Tulpaner i rosa och ljusgult och vitt. Pärlhyacinter och vanliga hyacinter. Scillor och vårstjärnor. Krokus och maskros, nej, ha, ha.. där fanns inga maskroslökar så klart. Fast det hade ju i och för sig varit en rolig överraskning om de hade lyckats komma på att sälja maskroslökar.

Det är riktigt dyrt att köpa vårlökar upptäckte jag. 5-10 små lökar för kanske 60 kronor. Galet dyrt, tyckte jag. Och var på väg att strunta i att handla. I stället funderade jag på att fråga om grannarna runt omkring där jag bor kanske hade lökar som de inte behövde i sina trädgårdar.

När jag vände mig om från de höga vägghyllorna med lökförpackningar, fick jag se att där fanns storförpackningar av vanliga, enkla lökar i stora lådor på golvet. Två stora förpackningar lökar för 80 kronor.

Snart gick jag med famnen full av vårlökar mot kassan.

Blå scilla, snödroppar och blå pärlhyacinter.

Känns gott i magen att drömma om våren så här i oktober.

Känns härligt att blunda en stund och drömma om en blå matta av scilla en tidig vårdag.

Jag köpte ljung också. Till min mammas grav.

På torsdag skulle hon ha fyllt 88 år.

Livet går vidare.

Fast som det var innan mamma dog blir det aldrig mera.

Saknaden känns även om den långsamt är lättare att bära.



#bloggswe

Jobbat med provboken "Omfamna livet"

Idag har jag jobbat en stund med provboken "Omfamna livet" som jag skrivit.

Konstaterade en dundertabbe som jag gjort.

Fast som med ganska mycket här i livet, om än inte allt, så kunde jag fixa till det.

Jag glömmer tid och rum när jag jobbar med boken.

Det är rena rama medicinen för mig, känner jag.