onsdag 9 augusti 2017

Sverige-semester


I sommar har jag varit i Sverige hela sommaren. Vi har åkt kortare resor till vackra ställen. Jag har varit i Stockholm ett par dagar. I Skåne och på Västkusten bland annat.

I Kåseberga på Österlen njöt jag av alla de vackra vallmoblommorna, ljudet från havets vågor och ljumma sommarvindar en underbar dag i juli. Österlen är för mig en av de vackraste platserna i Sverige som jag har upplevt.

Det har varit en sval och blåsig sommar. Temperaturen har passat mig. Jag gillar inte när det är runt 30 grader varmt. 20-25 grader gillar jag mycket bättre. Att det regnar ibland känns bara skönt tycker jag. Så för mig har det varit en sommar där jag har mått bra och upplevt mycket vacker natur och träffat människor jag håller av. Jag önskar att du som kanske kikar in här också har haft en fin sommar i år. Och än är där härliga dagar och kvällar kvar att njuta av.

måndag 10 juli 2017

Meningen med livet en tuff fråga för utmattade

Vad är väl meningen med livet när allt som gav mening åt livet rycks bort i ett enda slag? En fråga som man ibland får ställa sig mer än en gång i livet.

Men i botten av ett utmattningssyndrom kan man inte ens ställa sig den frågan. Än mindre diskutera den.

Så småningom blir det en allt viktigare fråga. En väg till läkning. Vem är man när man förlorat allt det som var viktigt? Och till och med tappat bort sig själv?

Jag tror att allt börjar med att hitta relationen till sig själv igen. Den som man tappade bort på vägen när man gav allt för allt annat och andra. Sedan bygga nya relationer där man mår bra som människa och känner sig respekterad.


"Livets mening är att ingå i ett sammanhang."



Lästips: Ny forskning: Utbrända förlorar meningen med livet

Pelargonblommor stora som hortensior



Igår bröt jag av några pelargonblommor som börjat vissna lite. Det var inte att de var särskilt vissna som gjorde att jag bröt av dem. Utan att de är så många och så stora på mina pelargoner i år att de är nära att knäckas av sin egen tyngd. Också för att alla de nya knopparna på pelargonerna ska kunna blomma.


I år är mina pelargonblommor stora som hortensior. Så underbart vackra! Älskade pelargoner. Så lättskötta och så tacksamma att odla.

Stress och minnesproblem

Stress ger ofta minnesproblem visar en avhandling från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.

"Många av dem är eller har varit sjukskrivna, de lider av stress, utmattningssyndrom eller är nedstämda och deprimerade. Sju av tio hade denna typ av problematik.

– Det kan också handla om att de har demens i familjen eller släkten och därför är mer observanta på minnesproblem, säger Marie Eckerström.

Ofta handlar det om ganska lindriga problem, men som ändå väcker oro.

– Det kan vara till exempel att man inte kommer ihåg saker man sagt till andra, eller saker som andra har berättat. Eller att det kan vara svårt att göra flera saker samtidigt. Men det är väldigt spretig grupp, med många olika slags kognitiva problem. De märker förändringar i vardagen och att de tycker inte de klarar sitt arbete eller det sociala livet lika bra som förr, säger Marie Eckerström, psykolog."

"– Samhällsutvecklingen spelar in, samhället förändras,våra patienter lever i en mer komplex miljö. Vi lever i en tid med ett ökande informationsflöde, men vi kan inte ta in hur mycket information som helst, säger Marie Eckerström och fortsätter

– På arbetsplatser måste man lära nytt hela tiden, även när man närmar sig pensionsåldern. Många har svårt med de nya datoriserade arbetssätten, medan de som växer upp i dag har med sig det från början. När vi ska lära nytt handlar det till stor del om hur mycket vi kan hänga upp det på något vi redan kan.

Även för samhällsekonomin är det viktigt att människor ska klara att fortsätta jobba, framhåller Marie Eckerström:

– Det sägs att vi måste jobba längre än vi gör i dag. Då är det viktigt att bidra till de som är i de sista 15 åren i arbetslivet, att de kan fungera bättre."

Källa: SVT Nyheter





måndag 3 juli 2017

Sommardagar

Och dagarna går och ibland känns det som att sommaren blåser bort och plötsligt stannar vinden upp, det blir kvävande varmt och allt är helt stilla och så vackert att jag tappar andan.

Dikesrenarna är ännu fulla av de mest ljuvliga blommor. En grävling grävde sig in och stannade ett tag under vårt inglasade uterum. Pilfinken hann bygga bo och få ungar i holken i lönnen innan den svartvita flugsnapparen nådde fram från sin långa resa från Afrika. Han fick söka efter en annan holk i år. Så kan det gå. Om man inte kommer fram i tid.

Sommaren är kort, det mesta regnar bort, allt enligt Tomas Ledin. Visst känns det så ibland nu. Men än är träden gröna. I trädgårdslandet har potatisen inte blommat än. Än är där många sommardagar och sommarnätter kvar. Än kan mycket hända.

R.I.P. Michael Nyqvist

Det känns som att jag förlorat en vän. Även fast jag aldrig kände Michael Nyqvist personligen. Vad är det som gör att vi människor känner så stark sorg eller ledsnad när en stor skådespelare dör? Jag tror att det beror på den människans förmåga att beröra. Att få andra människor att känna. Att skratta. Att gråta. Att öppna dörren till en annan människas känslor och hjärtan.

Få människor har en så stor förmåga att göra det som Michael Nyqvist hade. Det krävs stort mod för att göra sig så sårbar att man når till andras hjärtan. En stor konst. Och en så viktig uppgift i livet.

Jag har också känt igen mig själv och mina egna känslor och upplevelser i hans generösa delande av sin tuffa barndom och uppväxt. Ett hjärta minns när det blivit berört.

En gång såg jag Michael Nyqvist i en liten matbutik på Söder i Stockholm. Han hade på sig joggingbyxor och en enkel rock över sig. Ögonen utstrålade vänlighet och skörhet. Han kändes mycket privat och därför gick jag inte fram till honom även om jag så gärna ville sagt till honom hur jag älskade hans stora skådespeleri.

Tack Michael Nyqvist för att du berörde mig och så många andra. Tack för att du öppnade ditt hjärta så att mitt och andras hjärta också öppnades.

Stark medkänsla med Michaels familj.

Vila i frid Michael.


Tack för att du finns kvar i alla underbara filmer och program du medverkat i. 

måndag 26 juni 2017

Vad är sann rikedom?

Visst är det konstigt hur vi människor ofta strävar efter pengar och kapital. Inte bara för att ha det bra när vi är vid liv. Utan också för att kunna lämna efter oss ett så stort kapital som möjligt.

Är det verkligen att beundra den som lämnar efter sig en stor förmögenhet? Förmögna människor har ju ofta en hög status i samhället.

Är det inte mer meningsfullt och beundransvärt att beundra den som kanske skapade sig mycket pengar under sitt liv och sedan dog utan ett enda öre på fickan? Därför att personen under sitt liv gav bort det han/hon hade till de som bättre behövde det? Till människor som behövde det bättre än han/hon själv där nere djupt i graven?

Ibland tycker jag att vi som människor värderar så felaktigt och så naivt.

För mig gäller att så länge jag har något att ge är jag rik. Den fattige är den som inte har något att ge. Att ge behöver inte handla om pengar, man kan ge annat som människa. Den mest fattige är för mig den som har massor själv men aldrig ger.

Att hjälpa en annan människa i nöd är för mig bland det största och mest meningsfulla vi kan göra som människor.

Vi är inga isolerade öar.

Vi hör alla samman.

Älskade Mimmi


Min katt 16 år


Midsommarafton firade vi min katt som fyllde 16 år. Älskade katt, du är lite stel när du sovit länge. Det smäller i lederna när du går och du är krumryggad mot hur du var för några år sedan.

Du jamar mer och högre på nätterna nu än förut. Din integritet är stor och du åldras med värdighet. Du gör aldrig någon illa och är den snällaste katt jag vet. Du ger mig frid i mitt inre när du spinner och är nära.

Seniorkontrollen hos veterinären i veckan visade att alla dina värden är bra. Så länge leve vår fina katt, hurra hurra hurra hurra!

söndag 7 maj 2017

Vår

Och när jag öppnade dörren ...

Solen och
grönskan
sköljde över mig


En tsunamivåg fågelkvitter

Naken lät jag mig
drunkna i allt



  /Anna-Karin