onsdagen den 16:e april 2014

I vitsippsskogen med Mimmi



Vitsippor hör för mig ihop med dagarna kring min födelsedag. Vissa år hittar jag kortskaftade vitsippor med små knoppar den här tiden. Andra år, som i år, kan jag plocka långskaftade fullt blommande vitsippor.

Mimmi var med mig igår när jag plockade vitsippor.

Hon nosade på dem.

Det gjorde jag också. Eller kanske mer luktade.

Har du känt hur gott det luktar i en blommande vitsippsskog?





#Blogg100 - Dag 48

tisdagen den 15:e april 2014

Mini-blogging i påsktider


Om inte jag kommer på något alldeles särskilt att blogga om, så blir det mini-blogging för min del under påskveckan. Det finns så mycket annat just nu som jag lägger mitt fokus på. Som att följa lövsprickningen i naturen.

Idag ska jag skaffa världens bästa påskpynt enligt mig: mini-påskliljor i kruka.

Att påskpynta med gula blommor är enkelt jämfört med att ta fram stora lådan från förr med alla påskharar, kycklingar, höns och påskkärringar. Den lådan tar jag bara fram något ur numera om jag känner att jag har lust och kraft att göra det.

Jag pyntar mycket mindre än förr vid påsk.

Ger istället mig själv mer tid att andas.




#Blogg100 - Dag 47

måndagen den 14:e april 2014

Vår i Vätterbygden



Igår på stan såg jag utslagna björkar, blommande gul forsythia, ljusgröna häckar, stora knoppar på väg att slå ut på kastanj och lönn, rosenbuskar med utslagna blad.

I Stadsparken var marken täckt av blommande vitsippor.

Rosenbusken utanför Johans Café på Barnarpsgatan har utslagna blad nu.


Så här vacker var rosenbusken utanför Johans Café förra sommaren i semestertider.


På höjderna där jag bor kring Vättern är våren oftast en till två veckor senare än inne i stan. Det skiljer inte mer än tio minuter i restid. En mil. Fast fyra klimatzoner mellan där jag bor och närmast Vättern. Intill Vättern är det klimatzon 1, samma som i Skåne. Medan det på höjderna där jag bor är klimatzon 4 eller 5.

Det är perfekt. För på så sätt får jag varje år uppleva lövsprickningen två gånger. Först inne i stan nära Vättern. Och sedan hemma hos mig på höjderna.

Nu är det påskvecka. För mig betyder det först att städa och pynta med påskblommor. Påskafton kommer det vänner hem till oss. Då ska vi bjuda på påskbuffé. En hel rad nya recept som vi hittat i en tidning. Annandag påsk fyller jag år. Då blir det kalas här igen med familjen.

En rolig vecka för mig som i år verkar sammanfalla med något av det vackraste året bjuder på i Sverige tycker jag.

Lövsprickningen.

Mimmi ska klippas också den här veckan. Hon är så långhårig nu och håret tovar sig lätt. Hon kommer att få sin kortkorta sommarfrissa som är mer lättskött. Igår upptäckte vi att hon hade fått årets första fästing mitt uppe på huvudet.






#Blogg100 - Dag 46

söndagen den 13:e april 2014

Inglasat uterum för en lång sommar

Det har så här långt varit en kylig och blåsig helg i Vätterbygden. Fast solen var framme en del igår och fick temperaturen i det inglasade uterummet att nå upp till 20 plusgrader.

Bilden har jag lånat från Glasverandan.se

Det är lyxigt att ha ett inglasat uterum. Vi drömde om det i nästan 25 år innan det blev verklighet. Så mycket mera dagsljus jag får in i mina ögon tack vare uterummet. Från början av mars till slutet av oktober kan vi använda oss av det som ett extra rum.

Uterummet är rena rama medicinen för mig. Mer D-vitamin än inomhus. Ljusterapi. Där kan jag sitta och läsa. Gå runt och pyssla med blommor. Drömma mig bort i det blå. Dricka té. Träffa vänner. Leka med min hund och katt. Se ut i trädgården på fåglarna som flyger omkring eller tar sig en skvätt vatten ur fågelbadet intill den gamla lekstugan. Njuta av underbara solnedgångar.

Ett inglasat uterum är varken inne eller ute. Som ett mellanrum mellan det ena och det andra.

Riktigt varma dagar kan jag öppna upp med hjälp av stora skjutdörrar så att luften kan flöda fritt och svalka ned uterummet.

Det är ingen överdrift att kalla ett inglasat uterum för ett sätt att förlänga sommaren. Precis så känner jag att det är för mig. Som att ta sig till en sommarstuga genom att bara kliva över en tröskel.

Jag tror att jag ska odla körsbärstomater i uterummet i år.

Och kanske hänga upp en plåtskylt med ett vackert budskap på väggen.


Bilden har jag lånat från Glasverandan.se.




#Blogg100 - Dag 45

lördagen den 12:e april 2014

Anti-stress: Långsamhet


Att göra saker långsamt är avstressande. Hur ofta gjorde jag saker långsamt när jag jobbade heltid och hade små barn? Jag tror att jag där någonstans glömde bort hur man gör saker långsamt.

Jag har nog alltid varit en människa som varit snabb. Därför var jag mycket uppskattad hos de arbetsgivare där jag jobbade. Allt från inom industri, kontor till redaktion. Med mera. Snabb och noggrann, det var sådan jag var som anställd. En förmåga som så klart är en bra förmåga många gånger. Både i arbetslivet och privat. Fast som också kan vara negativ för mig om tempot och belastningen hela tiden accellererar.

Precis som på ett gympapass där man börjar med uppvärming för att sedan öka tempot och till sist avslutar med att varva ned och stretcha, behöver vi växla mellan olika tempon i våra liv som människor.

Visst måste det vara tokigt att kräva av oss själva att hela tiden köra på för fullt utan att ta oss tid för att vare sig varva upp eller varva ned. Inte bara i våra kroppar utan också i våra hjärnor. Ändå är vi många idag som håller på så. Troligen mer än någonsin förut genom att så mycket är tillgängligt dygnet runt för oss människor idag. Internet. Konsumtion. Media av olika slag. Hur många möjligheter finns det i arbetslivet idag under en arbetsdag att varva upp och att varva ned? Tid för eftertanke innan beslut? Till exempel.

Det här är inget som jag tänker på hela tiden. Fast numera, när jag till exempel plockar i och ur diskmaskinen och jag känner att huvudet inte riktigt hänger med mina snabba rörelser, saktar jag medvetet ned tempot. Lyfter och plockar i och ur med långsamma rörelser. Det gör skillnad för mig. Jag orkar längre. Jag upplever mera. Jag är mer i nuet. En sorts mindfulness i det vardagliga.

Yoga är kanske den ultimata långsamheten när det gäller rörelser.

Fast den kommer jag att blogga om en annan gång.

Livet är inte ett lopp som ska klaras av så snabbt som möjligt.

Livet är upplevelse.



#Blogg100 - Dag 44

fredagen den 11:e april 2014

En fredag morgon


Vissa morgnar är mer sega än andra. Idag är en sådan morgon för mig. Jag har vaknat flera gånger inatt av att Mimmi skällde. Varför hon gjorde det vet jag inte. Hon brukar vara tyst hela nätterna.

Det är fredag och det är mulet och det känns råkallt ute idag igen.

Inte en fågel ser jag därute i min trädgård just nu genom fönstret.

Fast när jag går ut och hämtar tidningen i brevlådan är det fullt med fågelkvitter i luften.




#Blogg100 - Dag 43

torsdagen den 10:e april 2014

Vilsam inredning vid hjärntrötthet


Jag har alltid gillat att ha det vackert omkring mig. Hur tufft eller ekonomiskt fattigt livet än ibland varit så har jag alltid försökt att skapa en vacker, mysig vrå för mig själv. Målat möbler och skapat stämning.

Färger och former talar till mig på olika sätt. Vad jag trivs med och inte trivs med har ändrat sig genom årens gång.

Sedan jag blev utmattad har hur jag har det runt omkring mig betytt ännu mera än förut.

Jag tycker om att det inte är alltför ljust i rummet. Att där inte finns så många saker. Helst vill jag ha få saker som är vackra och vilsamma att titta på. Inte alltför många färger samtidigt. Därför behöver jag ibland rensa ut i rummen. Det ger mig ro i själen.

Växter är viktigt för mig. Murgröna, pelargoner, tulpaner. Jag tycker om att ha det levande omkring mig.

Med meditationens hjälp har jag fått en allt större känsla för i vilka miljöer jag stressar ned och i vilka miljöer jag blir mer stressad.

Känner du skillnad på hur du mår i olika miljöer?

Vad är en vilsam miljö för dig?



#Blogg100 - Dag 42

onsdagen den 9:e april 2014

Forskare om hjärntrötthet vid långvarig psykisk stress

I det här klippet berättar två forskare från Göteborgs Universitet om hjärntrötthet som man till exempel kan råka ut för vid långvarig psykisk stress eller efter en stroke. I klippet berättar man om hur hjärnan fungerar, hur hjärntrötthet känns och också om olika sätt att lindra hjärntrötthet.

Mycket intressanta tankar, tycker jag. Jag känner igen de känslor om hjärntrötthet forskarna berättar om. Hur man blir seg i tanken, lättrörd till exempel. Svårt att följa med i textraden på TV, svårt att läsa en bok. Om svårigheten att följa med i ett samtal och om hur trött man kan bli efter att ha umgåtts med människor.

Det handlar om att lära sig att hantera sin hjärntrötthet för att få ett så bra liv som möjligt. Mindfulness och meditation är det som man rekommenderar här eventuellt tillsammans med medicin.

Man berättar också om det senaste i forskningen. Om hur man forskar kring vad dopaminet gör för att lindra eller till och med bota hjärntröttheten.

Det är så viktigt att den här informationen når ut till många människor. Sprid den därför gärna vidare. Tala om det. Allt fler människor i Sverige drabbas av psykisk ohälsa orsakad av stress. Det bästa är om man kan lära sig hur man vilar sin hjärna innan man drabbas av hjärntrötthet.

De människor som drabbas menar forskarna är intelligenta, begåvade, ambitiösa. (Det är ju ändå en tröst mitt i alltihop för oss som hamnat i utmattning. Fast det är ett högt pris som man får betala för att överanstränga sig själv så som man ofta har gjort.)

Genom att använda sig av mindfulness blir man förutom att man blir mindre hjärntrött också klokare, menar en av forskarna i klippet.

Man talar också om dopaminets påverkan när det gäller hjärntrötthet. Dopamin ökar i hjärnan vid till exempel njutning. 

HÄR finns ett inlägg där jag skrivit om medkänslans betydelse för dopaminet.



LÄNK: "När hjärnan inte orkar, om hjärntrötthet och behandlingsmöjligheter"

(Göteborgs Universitet, YouTube)


#Blogg100 - Dag 41

tisdagen den 8:e april 2014

Grönt



Till ljudet av
stilla vårregn
såg jag
vinbärsbusken,
paradisbusken och
rosenspirean
slå ut
sina
ljusgröna
blad.

I det
jag trodde
dött.

Var liv.


(Anna-Karin)





#Blogg100 - Dag 40

måndagen den 7:e april 2014

A-kassan i Sverige nu på samma nivå som försörjningsstödet

För att samla kraft försöker jag låta bli att engagera mig alltför mycket politiskt i dessa tider. Fast idag kan jag inte låta bli. I DN Debatt läser jag att A-kassan nu är på samma nivå som försörjningsstödet.

"Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.” (Fredrik Reinfeldt, 2011)

"Så uttryckte sig statsminister Fredrik Reinfeldt 2011 med anledning av att allt färre var med i a-kassan. Det var inte bara en beskrivning av verkligheten utan också en tydlig politisk viljeinriktning." (Ur debattartikeln i dagens DN).

Jag tillåter inte längre att alla de destruktiva förändringarna i trygghetssystemen får ta alltför mycket kraft från mig. Jag har fullt upp med att försöka återhämta mig från den press förändringarna inneburit för mig som långtidssjukskriven för utmattningssyndrom de senaste åtta åren. Allra värst var det den tid jag utförsäkrades samtidigt som min mamma var döende.

Därför nöjer jag mig idag med att citera de här visa orden:

Ett samhälle är aldrig starkare än sin allra svagaste länk.

Jag vill också hänvisa till artikeln i Newsmill som jag skrev och som publicerades där 2011-10-22:

Reinfeldt tycker att anhöriga ska rycka in för arbetslösa och sjuka 


Till hösten har du och du och du och du och jag ett mycket stort ansvar som vilar över oss.

Att välja vilket samhälle vi vill leva i nu och framåt.

Ett samhälle där vi kan känna att de pengar vi betalar i skatt ger oss eller någon medmänniska en trygghet under en tuff period i livet. Något att hålla sig kvar i och som ger anledning att leva, ett hopp, tills det blir bättre igen. Ett samhälle där vi tillsammans lyfter varandra också under tuffa tider som vid arbetslöshet, sjukdom och åldrande.

Eller ett samhälle där vi stöter ut varandra, krymper varandra, misstror varandra och där skatten vi betalar in går till att öka klyftorna mellan människor i stället för att minska dem.

Valet är ditt. Och mitt.

Vilket samhälle vill du att dina älskade, dina vänner, dina medmänniskor och du själv ska leva i?

Kan du se den medmänniska i ögonen som du själv lever av? För så fungerar Sverige idag, tyvärr. De som är friska, har arbete och är förmögna lever på den som är sjuk, arbetslös, åldrande, barn eller fattig.

Jag vill se en förändring till ett medmänskligt, solidariskt samhälle.

Vi är alla värda att ha ett väl fungerande trygghetssystem när livet krisar.

Där är vi alla vinnare som människor.


Lästips:

"Inte bara sjukförsäkringen som är sjuk" (Martin Mobergs betraktelser)

"En allt tunnare välfärd" (Annarkia)



#Blogg100 - Dag 39