torsdagen den 24:e april 2014

Dags för mörkläggningsgardiner

Det är underbart med de långa ljusa försommarkvällarna. Och de ljusa morgnarna också. Fast jag får inte de sovtimmar som jag behöver den här tiden på året. Jag blir så trött av allt ljuset.

Ibland smyger jag ner i gillestugan en stund på dagen och gömmer mig för ljuset.

Jag njuter av att se att snart, snart är där utspruckna blad på träden som ger trädskugga att vila ljuströtta ögon i.

Idag ska jag försöka få tag i mörkläggningsgardiner på Ikea att dra för fönstren i sovrummet på natten.

Man behöver ett svalt och mörkt sovrum på natten för att få den djupa läkande nattsömnen som ger kraft till en människa. Min känslighet för ljus har ökat med åren och alldeles särskilt mycket efter utmattningen.

Det handlar om balans mellan ljus och mörker i det här fallet också.

Precis som livet självt.



#Blogg100 - Dag 56

onsdagen den 23:e april 2014

Det som får hjärtat att sjunga


I natt har jag sovit dåligt. Jobbiga drömmar har stört min sömn. Jag har jobbat med redovisning i Skrivklådan på förmiddagen. Känner ingen särskild inspiration till ett blogginlägg idag.

Därför tar jag hjälp av den här vackra bilden. Den kan man fundera över om man vill.

Vad får just mitt hjärta att sjunga?

Just mina ögon att gnistra?

Och just min själ att sväva?

Och vad får ditt hjärta att sjunga, fina bloggvän som läser här i min blogg?

Sök efter det.

Gör sedan mera av det.

För varför lägga energi på det som får mig eller dig att må på det motsatta sättet?



#Blogg100 - Dag 55

tisdagen den 22:e april 2014

Förändring och växtkraft


Min födelsedag blev en härlig dag med sol och skratt och blommor och god mat och gemenskap med människor som jag älskar. Vilken kontrast mot min födelsedag för fem år sedan när jag satt på en nära anhörigs begravning. Det var tungt.

Livet är en snirklig och snårig bana. Ibland trillar man ner i en grop. Tilltufsad kravlar man sig upp igen på något märkligt sätt för det allra mesta. Hur lång tid det tar att ta sig ur gropen kan man inte veta. 

Livet är förändring och vi utvecklas genom det vi upplever som människor. Det händer så mycket inuti en människa varje natt att man faktiskt aldrig är densamma idag som den man var igår när man gick och la sig. Det är fantastiskt, tycker jag.

Varje dag en möjlighet att växa som människa.

Växtkraft. Så som vi så påtagligt kan se därute i naturen just nu.

"Det är inte förändringen vi ska känna oss rädda för", läste jag någonstans häromdagen. "Det är stagnationen vi ska känna rädsla för". 



#Blogg100 - Dag 54

måndagen den 21:e april 2014

Min födelsedag


Soldiset över trädtopparna nere vid sjön får mig att stanna upp medan jag plockar fram min frukost. Så andlöst vackert livet kan vara en dag som denna.

Det är min födelsedag.

Sekunder, minuter, timmar och dagar läggs till år.

Varje ögonblick en gåva till mig från någonstans.

Ett år till, 365 dagar, 365 nätter har jag fått uppleva.

Tack livet!

Tack för sorgen och glädjen. Tack för fågelsången och ogräset i buskarna. Tack för alla människor och djuren. Tack för gråten och skratten. Tack för musiken och alla orden. Tack för dagen, tack för natten. Tack för att jag är den jag är. Tack för kärleken och döden. Tack för smärtan och tack för njutningen. Tack för det jag får och det jag aldrig får. Tack för närheten och tack för avstånd. Tack för mitt bultande, brinnande hjärta som älskar. Tack för alla känslor och det de lär mig. Tack för rosor, tack för solen, månen och stjärnorna.

Tack ... att jag andas också idag.





#Blogg100 - Dag 53

söndagen den 20:e april 2014

Blommande kamelior på Tage Andersens Gunillaberg


Långfredagen besökte jag den danske blomsterkonstnären Tage Andersens Gunillaberg i Bottnaryd strax utanför Jönköping. Jag har länge velat åka dit fast det har inte blivit av förrän nu.

Egentligen är det under sommaren som man normalt kan besöka Gunillaberg. Fast Tage Andersen har idag ett nybyggt orangeri på 400 kvm där för alla sina underbara växter. Just nu blommar kameliorna där. Jag hörde på radion i början av veckan att det därför var öppet några dagar i påsk.

Tage Andersen har jobbat med blommor och växter, eller med liv och död som han själv kallat det i en tidningsintervju. ända sedan han var 20 år. Han är det närmaste en gud för trädgårdsintresserade. Har deltagit i stora utställningar runt om i världen. Planerar och skapar trädgårdar och trädgårdskonst. Gett ut flera böcker med mera med mera.

I Köpenhamn har Tage Andersen sin blomsteraffär som har samma namn som han själv. Det har blivit så populärt att besöka den att man får betala entré för att gå in där. 

Under flera år har Tage Andersen varit ansvarig för Norrvikens Trädgårdar i Båstad.

En dag när Tage Andersen var på väg från Köpenhamn till Stockholm bläddrade han i en tidning. Han fick se att Gunillaberg utanför Jönköping var till salu. Han blev förälskad i den vackra gården på bilden och köpte den för att skapa något alldeles särskilt av den.

Det han inte visste från början var att Gunillaberg ligger i växtzon 5 vilket är en utmaning när man jobbar med växter. Fast inget är omöjligt om man vill det, verkar vara Tage Andersens sätt att se på livet. När ett päronträd frös på Gunillaberg för honom under den förra stränga vintern, gjorde han en skulptur av det döda trädet och var inte ledsen över det som hänt. En sann levnadskonstnär skulle jag vilja säga.

Jag hade sådan tur att när jag besökte Gunillaberg var Tage Andersen där själv på plats. Han pendlar varje vecka mellan Köpenhamn och Gunillaberg. Där var nästan inga andra besökare än jag och mina nära. Så vi fick höra Tage Andersen berätta om sina vackra kamelior, om Gunillaberg och om det nybyggda orangeriet. Det finns cirka 80 kamelior i Tage Andersens samling, vilket han själv inte tyckte var så mycket eftersom det finns 2000 olika sorters kamelior i världen. Ett kameliaträd i storleken 1,5 meter är cirka 30 år gammalt, berättade Tage Andersen för mig. Förutom alla ljuvliga blommande kamelior i orangeriet fanns där också många växter som ska placeras ut till sommaren runt om herrgården. Konst, kultur, natur och mystik är ledorden för Tage Andersens Gunillaberg. Det vilade en sagostämning inne i orangeriet. Som att kliva in i en saga, så vackert var där.

Det är inte så många människor från Jönköpings kommun som besöker Gunillaberg trots att där kan vara flera hundra människor en dag på sommaren. De flesta besökarna är långväga ifrån och övernattar på hotell i stan för att kunna vistas ett par dagar på Gunillaberg.

Jag tycker att det är härligt att där är en skaparsjäl till människa som satsar så mycket på detta ställe nära där jag bor. Det ska bli spännande att följa det som sker där framöver. Kulturen i Jönköpings kommun är svag i relation till invånarantalet, tycker jag. Så all kultur som letar sig hit välkomnar jag varmt. Kulturen i olika former är läkande för en människosjäl. Vi behöver kulturen för att fullt ut vara människor, tror jag.

Sommartid arrangerar man t ex musik- och dansföreställningar på Gunillaberg. Förra sommaren var dansare från Ballet of London där och dansade. Där finns ett café där man kan äta en särskild wienerbrödskrans som är Tage Andersens eget recept. Han var nämligen konditor innan han blev florist.

Tage Andersen är en passionerad, ödmjuk människa som verkligen brinner för att skapa tillsammans med naturen, så som jag uppfattade honom. Det är starkt att möta människor som lever sin passion och sina drömmar. Det inspirerar och ger kraft.

Jag längtar redan till att besöka Gunillaberg i sommar. I slutet av maj öppnar man för allmänheten.

Förutom naturen och alla växter där, kan man också se möbler som Tage Andersen tillverkat och hur Tage Andersen inrett byggnaden Gunillaberg. På Gunillaberg finns också cirka 170 djur. Hängbukssvin, små svarta blanka mini-kor, höns och tuppar, ankor med mera.

Jag tog många bilder när jag var på Gunillaberg. Några lägger jag in här idag, Kanske kommer jag att lägga in flera här så småningom.



Lästips:

Blomsterkonstnär på Gunillaberg (Sköna Hem)

Gunillaberg i Bottnaryd blomstrar (Jönköpings-Posten)




Tage Andersen ställde gärna upp på en bild när jag bad honom om det.



Kameliorna i orangeriet var ljuvliga att uppleva.


 
En vackert rosa kameliablomma i en zinkskål från Tage Andersens webb-butik.



Kamelian är en buske från bergstrakterna i Kina, Japan och Korea.



Här kände jag mig som Kameliadamen på något märkligt sätt.



Vackert som i en saga.



Vad är en trädgård utan vattenspeglar?


#Blogg100 - Dag 52

lördagen den 19:e april 2014

Glad Påsk!


Idag blir det kalas med god påskbuffé och glada vänner hos mig.

Syrenen och körsbärsträdet är på väg att slå ut i min trädgård.

Glad Påsk önskar jag alla vänner!



#Blogg100 - Dag 51

fredagen den 18:e april 2014

Om att gråta



Låt oss gråta våra frusna tårar tillsammans.

Det finns inget skamligt i det.

Sörja det som gjorde ont.

Låt våra tårar rinna tillsammans.

Som bäcken, där livet flödar runt omkring.

Ibland är tid att gråta.

Ibland att skratta och le.

Du levande människa ...

Du flod av tårar ...

Och skratt.




Lästips: 

Sanna Lundells krönika "Nu ska jag aldrig mer gråta ensam"



#Blogg 100 - Dag 50

torsdagen den 17:e april 2014

Mod för att älska

Du behöver vara modig.

För att våga älska.


Så många sår som kan börja blöda igen.

Så många svek som kan förlama dig igen.

Så mycket tillit som kan raseras igen.


Du behöver vara modig.

För att våga älska.


(Anna-Karin)



#Blogg100


Ett enda ord

Tänk ...

Ett enda ord.

Berör mig
så starkt.

Allt runt omkring faller samman.

Tappar sin betydelse.

Det måste finnas en mening i det.




(Anna-Karin)



#Blogg100

Vårtecken: Klippning av pudel


Mimmi på väg för att få sommarfrissa.



Mimmi efter klippningen. Redo för en lång, het sommar.




#Blogg100 - Dag 49