onsdag 23 mars 2016

Glad Påsk!


Det är snart påskhelg. En av de största helgerna under året. För mig är påsken främst tid att vara tillsammans med dem jag älskar. Jag pyntar inte mycket alls längre. Fast tuppen på bilden finns i en välkomnande murgröna i hallen i år. Sedan har jag små söta tête-à-tête i krukor både inne och i uterummet och på förstukvisten.

En del extra gott att äta blir det också för mig i påsk. Ägg så klart. Både som mat och i godisform. Jag gillar Anton Bergs mandelägg så det kommer att hamna i en blå skål hos mig till påsk. De gula och vita. Gott och vackert på samma gång.

En riktigt Glad Påsk önskar jag dig som kikar in här i min blogg!

måndag 21 mars 2016

Rocksjön och John Bauers park


Rocksjön ligger i centrala Jönköping nära A6. Där finns ett rikt fågel- och djurliv. Utsiktstorn och rastplatser. Spångar att vandra på, vandrarhem och restaurang Hasse på Sjökanten och också en badplats. En fin liten oas.


Sommartid bodde konstnären John Bauer i familjens sommarhus och barndomshem vid Rocksjön. Här ritade han bland annat skisser till beställningsarbeten för Tomtar och Troll. Idag finns en park här uppkallad efter John Bauer.   



#Blogg 100 - dag 21

söndag 20 mars 2016

Livets skuggsida eller solsidan?


Solljuset silas genom ljuslyktorna och skapar sirliga skuggmönster på den rutiga vaxduken. Ett ljusspel av mörker och ljus, skuggor och sol.

Livet har sina skuggsidor precis som sina solsidor. De finns där hela tiden, antingen vi vill det eller inte. Det är bara att läsa i nyheterna en stund för att ta del av livets skuggor. Eller gå ut i naturen och hitta solsidorna i en tussilago.

Ibland skuggas hela livet för ett tag. Det känns nattsvart. Som solförmörkelse.

Om man håller ut kommer en dag en solstråle och tränger in i det mörka. Du börjar se landskapet igen. Människorna. Du orkar höra ljuden och fågelsången.

En stund i taget. En dag i taget.

Ibland blir ljuset för starkt. Du bländas. Söker dig till en skuggig plats för att vila själen en stund. Allt har sin tid.

Skugga och ljus skapar vackra mönster i våra liv och själar.

Precis som det kan göra på en duk en solig vårdag.


#Blogg100 - dag 20

(Jag skriver inte längre varje dag i Blogg100, utan jag bloggar när jag har lust att göra det)

torsdag 17 mars 2016

Solsken och takdropp

Långsamt smälter värmen från den starka vårsolen snötäcket. Gräset kommer fram igen. Först i ringar runt träd och buskar och längs med huset. Sedan längs med gångvägarna på lekplatsen.

Det är så härligt att se grönt igen. Jag mår bättre av det gröna än av det vita nu.

Det starka ljuset bländar mig på förmiddagspromenaden med Mimmi.

Under fötterna är marken mjuk och mina skor tränger ned i det blöta gräset.




#Blogg100 - dag 17


onsdag 16 mars 2016

Rosariet och Vätterstranden

 


Jag letar vårblommor. På höjderna kring Vättern där jag bor är marken fortfarande täckt med snö. Så jag tog bilen och åkte till Rosariet istället. Där fick jag äntligen se blommande snödroppar, vintergäck och ur marken stack Pion-knopparna upp sina små röda huvuden.







Efteråt gick jag och Mimmi ner till Vätterstranden. Där var en grupp med barn som kastade stenar i vattnet tillsammans med sina dagisfröknar. Jag kastade pinnar i vattnet åt en glad Mimmi som så gärna skuttade ned i Vättern och fiskade upp pinnarna som jag kastade i.
















Vättern var alldeles spegelblank och stilla. Jag tröttnar aldrig på att vara nära Vättern. Att se himlen och höjderna. Skiftningarna i ljuset. Det ger ro i min själ och glädje i mitt hjärta.



#Blogg100 - dag 16

Till dig som läser min blogg

En av mina följare till bloggen, Kalle, har skrivit till mig att han inte kan kommentera här i min blogg. Tack Kalle om du läser här, för att du skrev till mig om problemet.

Jag har de "gamla" inställningarna nu för kommentarer så jag tycker att det skulle fungera. Men inte lätt för mig att veta. Det är ju bara du som läser här i bloggen som kan berätta för mig om du kan kommentera här utan problem eller inte.

Om du har problem att kommentera i min blogg, så sätter jag stort värde på om du vill skriva några rader om det till mig i ett mail.

Min mailadress: anna.karinmattsson@hotmail.com

Jag hoppas verkligen att det ska fungera att kommentera här för den som känner att han/hon vill lämna några rader efter sig när man har läst det jag skrivit.

Kommentarerna är ju en del av mitt bloggande, en viktig del för mig.

tisdag 15 mars 2016

Stadsparken



Tidigt på morgonen åkte jag till mammas grav med en blomma. Det är fyra år sedan min mamma dog idag den 15 mars. Det är så konstigt för det känns som att det var igår jag släppte hennes hand för sista gången. Men tiden går och dagar blir till år. Livet fortsätter på ett nytt och ovant sätt.

Sedan tog jag med mig Mimmi till den vackra Stadsparken i Jönköping. Där promenerade vi bland gamla löv, röda små gamla hus och djurhagar. Påfåglarna var ute och vi tittade länge på deras vackra fjäderdräkt.



Det var nästan helt tomt på den stora lekplatsen. Annorlunda mot hur det brukar vara där under sommarhalvåret.

Utsikten är lika hisnande vacker oavsett vilken årstid jag står där på utsiktsplatsen intill Fågelmuséet. Så många nya byggnader som dykt upp bland hustaken genom åren som jag bott här.

Vid fågeldammen var det fullt med änder och andra fåglar. Jag undrade hur de skulle reagera när jag kom promenerande med Mimmi i koppel. För att inte tala om hur jag undrade hur Mimmi skulle reagera på fåglarna. Men änderna flyttade stilla och snällt på sig när jag kom gående med Mimmi och Mimmi, ja, hon verkade som att det inte störde henne det minsta att det var änder på båda sidor om henne som tjattrade och kvackade när vi gick förbi dammen.






John Bauers Prinsessa Tuvstarr finns längs med gångvägen. Där brukade mina ungar gilla att klättra upp bland stenarna och hälsa på henne och det stora trollet när de var små.





#Blogg100 - dag 15

måndag 14 mars 2016

Om våren ska man ju vara glad eller?

Vårdepression är något som jag aldrig hörde talas om förr. Årstidsbundna depressioner hade jag hört talas om men på våren, ja, då skulle man ju vara glad.

Men våra hjärnor är komplicerade ting. Ljuset vi får in genom ögonen är viktigt för hur vi mår i själen. Troligen är vi olika trögstartade kanske som individer men kanske också i olika åldrar som människor.

När det gäller mig själv så har jag blivit allt känsligare med åren för de olika årstiderna. Den här tiden på året känner jag mig riktigt mosig i skallen ibland. Skönt att kunna förstå varför man känner sig som man gör. Och att veta från sin erfarenhet att det blir bättre.

Att vara mycket utomhus i dagsljuset och att ha regelbundna tider för sömn, mat och motion gör att i alla fall jag klarar mig bättre tills min hjärna känner sig piggare och gladare igen. Det är bra att undvika stress om det är möjligt.

Enligt den här artikeln så är det som tuffast just nu för oss som är årstidskänsliga. Besvären börjar i februari och når sitt maximum vid vårdagjämningen, alltså 20 mars, när dag och natt blir lika långa.

3-5 % av svenskarna får en depression under våren. 10-12 % mår dåligt av ljusförändringarna.

Så det är OK att inte alltid ha humöret på topp och känna sig pigg den här tiden på året.


Lästips: "Vårdepression trots fint och soligt väder" 



#Blogg100 - dag 14

söndag 13 mars 2016

Utmattningssyndrom drabbar starka och omtänksamma

I Kurera läser jag en intressant artikel om utmattningssyndrom. Det finns så mycket kunskap idag om utmattningssyndrom jämfört med när jag själv drabbades för 17 år sedan.

Enligt artikeln är det starka och omtänksamma människor som drabbas av utmattningssyndrom. Högpresterande personer med starka inre resurser. Godhjärtade personer som tänker mycket på andra drabbas lättare av utmattning än de som inte tänker lika mycket på andra. Det blir som att köra bil utan att tanka.

Det handlar också ofta om personer som har svårt att säga nej, vilket leder till att de inre resurserna töms.

Utmattning är inte detsamma som depression. Däremot kan utmattning ibland leda också till en depression. Att bli deprimerad är en känsla av att ge upp. Jämfört med att bli utmattad när det mer handlar om ilska och frustration över livet.

För att ta sig ur utmattning behövs att man fokuserar mer på sig själv. Att göra sådant som känns roligt. Öva sig i att säga nej, sätta gränser och be om hjälp. Det är förändringar som kan vara svåra eftersom det handlar om att förändra sin personlighet. Det är vanligt att man ramlar tillbaka i sina gamla mönster och så blir det för mycket igen. Att sova är bland det viktigaste för att återhämta sig efter en utmattning.

Alltså inte alls mera arbete eller press utifrån, vilket tyvärr ofta drabbar den som blir utmattad. Både från myndigheter, arbetsliv, omgivning och sig själv som den starka människa man i grunden är.

Tyvärr tas inte utmattningssyndrom alltid på allvar. Vissa tror att det är en påhittad sjukdom. Men utmattningssyndrom är högst verklig och drabbar ofta högpresterande människor.




#Blogg100 - dag 13

lördag 12 mars 2016

Rensa och röja

Den här tiden på året är så bra för att rensa och röja i garderober och stökiga hörnor och rum. Igår rensade jag i min garderob. Idag har jag börjat rensa i ett rum i källaren.

Det ger mig känslor av frihet att göra mig av med det som jag inte behöver där jag är just nu i mitt liv. Det är så olika faser i livet och behoven kan se väldigt olika ut beroende på vilken fas man befinner sig i.

Nu är jag i fasen "utan hemmavarande barn". Det känns nästan som innan jag fick barn. Så mycket färre saker som behövs för mitt liv nu. Så mycket mer plats för annat. För upplevelser och att ta hand om mig själv och göra sånt som jag har lust att göra.

En halvtimme om dagen för att rensa någonstans. En låda, en hylla, en garderob eller vad som helst. Det gör stor skillnad i längden för vilken ordning man har i sitt hem.

Jag trivs med att ha ordning och att inte ha för mycket grejer. Det ger mig lugn i själen.



#Blogg100 - dag 12

fredag 11 mars 2016

Mitt rosa kök


Häromkvällen var jag på stan. Ett skyltfönster fyllt av olika krukväxter i gammelrosa krukor drog mig till sig i mörkret. Tänk att rosa väcker så många minnen och känslor i mig!

En gång för länge sedan när jag flyttade ihop med min man för första gången, målade jag vårt första kök i samma mjuka gammelrosa nyans som är på krukorna i fönstret. Mina blivande svärföräldrar blev förskräckta över att vi skulle måla hela köket rosa. Det kunde man ju bara inte göra. Och jag hade tappad haka, för jag förstod inte alls varför man INTE skulle kunna måla ett kök rosa. Helst hade jag velat ha en rosa bil också.

Mitt liv gick i rosa och som på moln just då och kanske var det därför som det kändes så rätt med rosa köksluckor.

Färdigmålat blev det till det vackraste kök jag någonsin haft i mitt liv så här långt. Det gav en särskild känsla att vara i köket. Välkomnande och varmt, ombonat och kärleksfullt. Lustfyllt och lekfullt.

Till den första julen i köket funderade jag på julgardiner. Rött tyckte jag inte passade till det rosa. I stället tänkte jag pepparkakor och mixade brunt och rosa. Det blev ett annorlunda och härligt julkök. Där bakade vi mandelmusslor och fruktkaka och gjorde julgodis som ischoklad och farmors chokladmamseller.

Någon gång har jag läst någonstans att rosa är en bra färg för någon som har sorg.

Inte visste jag det alls när jag målade köket den gången. Men i detta rosa kök skulle jag så småningom genomleva en av de sorgligaste och mörkaste perioderna i mitt liv.

Kanske hjälpte den vackert rosa färgen mig att orka igenom livskrisen den gången.

Vem kan säkert veta.



#Blogg100 - dag 11

torsdag 10 mars 2016

Ny bloggportal? Wordpress

Eventuellt kommer jag att flytta min blogg till Wordpress. Jag har funderat på det förut och ibland jobbat med att skapa den bloggen.

HÄR kan du se hur min blogg ser ut där idag. Inte så stor skillnad mot den här i BlogSpot. Men jag har hört från andra som har bloggar i Wordpress att det är lättare att kommentera i Wordpress-bloggar än i de på BlogSpot. Därför skulle jag uppskatta om du som läser här skriver en kommentar till mig i Wordpress-bloggen och berättar hur du upplevde att det var att kommentera där.

Den här bloggen kommer att finnas kvar att läsa i även om jag flyttar över till Wordpress.

Ibland kan en förändring ge en skjuts framåt i skrivandet.

Vem vet vad man missar om man kastar något tidigt


Kanske syns det inte tillräckligt på de här bilderna, men den här buketten tulpaner hade först en starkt rosa färg. Nu har färgen förvandlats till lila. Överraskande och vackert.



Klokt att vänta med att slänga tulpaner, tänker jag.

Vem vet vad man missar om man kastar något för tidigt. Kanske en okänd skönhet.



#Blogg100 - dag 10

onsdag 9 mars 2016

Stressjukdomarna ökar stort - det är inte människan det är fel på

För 15 år sedan brukade jag tänka att en dag, om inget förändras i arbetslivet, kommer alla att känna någon eller själv vara den som blivit sjuk av stress.

Nu 2016 är vi tyvärr där.

Kanske att vi nu tvingas inse att så här kan vi inte ha det. Detta bygger inget starkt samhälle.

Så synd att inte man lyssnade på oss som blev sjuka av stress tidigt. Men nej. Det var oss det var fel på. Hette det då. Men så är det inte. Människor är aldrig "fel". Däremot kan ett sjukt samhälle och arbetsliv och orimlig belastning skapa psykisk och fysisk ohälsa.

Ibland är det roligt att "få rätt". Men i detta sammanhanget önskar jag verkligen att jag hade haft fel.

Hög tid för förändring är det nu.

Det här sättet som vårt samhälle fungerar på idag håller inte.

Vi behöver alla tid för återhämtning.



Tankar:

Jag vägrar att bli ett offer.

Jag skapar mig ett så bra liv som möjligt.

Med det jag har. Där jag är. Av det som är jag.



Lästips: "Oacceptabelt att jobbet gör människor sjuka" (DN Debatt)



#Blogg100 - dag 9
 

tisdag 8 mars 2016

Shoppat loss


Jag skulle egentligen handla rouge och hudcrème men så hittade jag ett par snygga toppar till bra pris och en så snygg blus hos H&M. Ett par nya mörkt blå jeans handlade jag också.

Som pricken över i hittade jag en svart mössa till halva priset. Mössan ser ut och känns som min dvärgpudels nyklippta päls. Undrar om någon vill klappa mig nu då?

Sen hittade jag en härlig rosa jacka. Fast jag har inte bestämt mig än om jag ska köpa den. Den skulle bli perfekt till mina nya rosa sneakers.

Det är för det mesta kläder som jag handlar spontant som jag trivs bäst med.

Jag avslutade min shoppingrunda med lunch på mitt favoritfik, Espresso House. Lax- och pastasallad och en liten kaka med passionsté. Det är alltid lika mysigt att sitta på ett fik och studera människorna där, tycker jag.

Tankar idag:

En dag ska jag dö.

Men alla andra dagar ska jag leva.








#Blogg100 - dag 8

måndag 7 mars 2016

Väntar på våren

Det känns som november när jag vaknar så har mörkret lagt sig nu igen. Det har fallit massor av vit snö inatt i Vätterbygden. Luften är som ett grått täcke. Mörkret gör mig seg i tankarna och i kroppen.

Med hjälp av en kraftansamling, främst i mina tankar, tar jag mig ut på en promenad i allt det vintriga. Hade det varit första advent, hade jag tänkt "Åh, så vackert det är med all nyfallen snö!". Men det är mars månad och jag känner mig så trött på snö och mörker och kyla nu. Jag är matt efter vinterns virus och blir lätt andfådd när jag pulsar fram i snön.

Det är ändå skönt att andas in den friska luften. Frisk luft är verkligen bra för både kropp och själ.



#Blogg100 - dag 7

söndag 6 mars 2016

Härliga Dagny, 103 år och världens äldsta bloggare

Den människa finns nog knappast som kan stå emot Dagny, 103 år och hennes humor, charm, skärpa, levnadsvisdom och livsglädje. Tänker jag efter att ha sett henne i Skavlan i fredags. Dagny Carlsson, världens äldsta bloggare.

Jag har bloggat om Dagny förut. Nu är hon aktuell igen och syns i olika media. Det är så underbart att höra henne berätta om hur hon genom en dator och en blogg fick en ny hobby i livet när hennes man och många av hennes vänner var döda. Hon kände sig ensam. Men på nätet hittade hon till nya människor. Dessutom blev bloggen en dröm som gick i uppfyllelse för henne. Hela sitt liv hade hon drömt om att blir författare, fast inte vågat. Men bättre sent än aldrig, det uttrycket passar väl in på Dagny.

Idag har hennes blogg 1 miljon besökare enligt vad jag hörde i Skavlan. Hon har blivit en kändis på äldre dar efter att hela sitt liv varit blyg. Som hon själv säger så har hon kaxat till sig med åren.

Dagny är född 1912. Samma år som Titanic föddes. Hon har massor att berätta. Ofta skriver hon om sina minnen i sin blogg. Hon följer också med i det som händer idag i världen. Att vara nyfiken är en av hennes drivkrafter och ett av hennes recept på att ha ett lyckligt och långt liv. Och att inte ge upp även om det känns tufft ibland.

Enligt Dagny var det inte alls bättre förr. Hon hyllar vår tid och ser allt positivt vi har idag som inte fanns förr.

Bara en sådan sak är ju alldeles underbar att höra om för oss som är födda långt senare än 1912. Att få ta del av en äldre människas perspektiv.

Nu i vår fyller Dagny 104 år.


 
#Blogg100 - dag 6

lördag 5 mars 2016

Slasksnö

Det är slasksnö. Nyklippta Mimmi får jag locka med godis för att hon ska gå med mig i den kalla, blöta snön på liten hundpromenad. Det är nästan så att jag får locka mig själv med godis för att jag ska ta mig ut.

Luften känns råkall. Jag hör inga fåglar. De väntar väl på sol och vår och blommor som jag gör, tänker jag. Vem kan veta. Kanske har de fullt upp med att leta efter mat. Det är säkert tufft att vara liten fågel den här tiden på året.

Idag har jag inte många tankar att skriva ned här i min blogg. Så då får det vara bra med de här raderna idag.

Dagar är olika. Ibland så är det tomt i huvudet. Och det är helt ok att det är det.



#Blogg100 - dag 5


fredag 4 mars 2016

Som hund och katt


Uttrycket "Som hund och katt", stämmer sällan när jag tittar på min hund och min katt när de är tillsammans. Det var en chansning när jag köpte min lilla hund. Jag visste ju inte alls hur vår katt som var tio år då skulle reagera på en liten valp i huset.

Först såg min katt chockad ut över den nya lilla varelsen som viftade på svansen. Men det gick inte lång tid förrän de respekterade varandra för de som de är. En hund. Och en katt. Med de likheter som de har i sina behov av ett tryggt hem, mat, lek, vila och beröring. Och de olikheter som de också har inte minst i sina kroppsspråk, utseenden och läten.

Idag när jag såg dem vila tillsammans nära varandra i soffan, blev jag alldeles varm ända in i hjärteroten. Tänk om vi människor hade lika lätt att ta in nya i flocken. Ibland har vi det. Ibland inte.

Tänk så annorlunda vår värld skulle vara om vi kunde respektera och acceptera varandra allesammans. Och också uppskatta varandra för de olikheter vi har. Se att det som inte jag själv kan, det kanske någon annan kan i stället och att det är det som berikar livet. Våra olikheter.

Samtidigt kunna se det vi har gemensamt. Våra mänskliga behov. Det basala som ett hem och mat till exempel. Det känslomässiga. Som närhet, värme och kärlek.

Vilken värld det skulle bli.

Vilken underbar värld ...


#Blogg100 - dag 4

torsdag 3 mars 2016

Vårfin pudel inifrån och ut

Mimmi före klippning.

  
Mimmi efter klippning


Själv kikar jag på vårkläder lite till och från numera. I förra veckan var jag hos hårfrisörskan. Igår var det min dvärgpudel Mimmis tur att bli fin inför våren.

Hon har en mycket tjock päls som aldrig fäller och som växer sig så lång att hon ser ut som ett litet lurvigt troll eller en liten nallebjörn innan det är dags för klippningen. Det är en ren njutning att borsta hennes päls eller att dra fingrarna igenom den.

När jag lämnar henne för klippning, visar hon tydligt att hon helst vill följa med mig till bilen igen. Men sedan följer hon med personen som ska klippa henne utan något motstånd och enligt de som klipper henne är det lätt att hantera min lilla hund för dem.

Hon får bada och man klipper hennes klor, rycker hår ur öronen och gör en sportklippning på henne. När det gäller pudlar kan man ju variera deras frisyr och klippning mycket. Men jag vill att Mimmi ska vara lätt att sköta till vardags. Därför blir det sportklippning tre gånger om året.

När jag hämtar min lilla hund, känns det nästan som att jag åker hem med en ny hund. Förvandlingen har skett från ett litet lurvigt svart troll till den sötaste lilla prinsessflicka.

Insidan är dock precis densamma. Oavsett klippning. Alldeles, alldeles underbar.

Precis som för oss människor.

Vilka skal vi än tar på oss, så är vi de som vi är där inuti.

Det kan ingen frisyr som helst i världen förändra.

Men roligt är det, att göra sig vårfin i det yttre.


#Blogg100 - dag 3

onsdag 2 mars 2016

Vit Mårbacka



Det är bara drygt en vecka sedan jag planterade om mina pelargoner. Redan är där fullt med små klargröna blad på alla plantorna utom en. Fast att de stått i mörker flera månader och fast att jag har glömt att vattna dem nästan helt.

Ljuset väcker dem snabbt till liv. Plantan på bilden är en vit Mårbacka som jag köpte hos en blomsterhandlare förra året. Den är mycket vacker när den blommar. Livskraftig och blommorna håller länge innan de vissnar. Den tappar inga blomblad under blomningen.

Och jag tänker att visst är det många gånger likadant med oss människor. Att vi efter att ha varit i mörker och torka av olika slag en längre tid, behöver ljuset för att börja spira och så småningom blomma igen.

Om jag någon gång funderar över var vi människor hör hemma, räcker det för mig att se på naturen för att inse hur starkt vi människor är en del av den.


#Blogg100 - dag 2

tisdag 1 mars 2016

#Blogg100 - utmaningen 2016


Så var det dags igen. För femte året i rad. Blogg100-utmaningen kör igång igen hos Fredrik Wass. Jag har varit med ett par gånger förut och bloggat mig in i våren.

Den här gången känner jag inte mycket inspiration att blogga just nu. Vi har haft en släng av influensan här i huset och jag är så trött nu efteråt. Men kanske att blogglusten kommer igång igen just tack vare Blogg100. Så kan det bli ibland, när man börjar att skriva regelbundet.

Mer kan ge mersmak.


#Blogg100 - Dag 1